Goder afton.

Sitter och snackar engelska med Sanne nu. Kom för några timmar sen, närmare bestämt nio-någonting. Jag har ingen som helst tidsaspekt över huvudtaget, därför är inte mina kläckslag så exakta . Jag är förgrymmat mätt efter en halv Subway och godis men jag överlever ändå. Ska snart ut och mysa i trappen med Sanne, har några bilder från dagen som kommer upp sen. Sov ju över hos älskling under de senaste två dagarna som du kanske förstår.. (Jag har ju bloggat om min dåliga bortabloggning förut) Det har varit två grymt fina dagar iallafall. Bilder kommer snart


Maybe I'm post naive.

Godmorgon, godmorgon! Har en halvpackad trunk i sovrummet och ska nu komplettera den innan jag drar iväg till gymmet. Har inte tränat under hela tiden jag bloggat här, men jag måste verkligen använda mig av mitt kort. (Detta pga att jag är allmänt och snuskigt lat, tåls att nämna) Efter gymmet ska jag springa ärenden med min Gabriel, det är verkligen värt att ränna över halva stan, bara för att få spendera tid tillsammans. Men nej, nu ska jag hitta nyckeln till skåplåset och sedan sticker jag. Eller jovars, behöver packa ner shorts med mera också. Syns


Update
Nu är det så här att träningen sket sig! För det första så vaknade jag alldeles för sent och nu regnar det ute, samtidigt som bieffekten från min sovmorgon är att jag blir sen till runtspringet på stan. Det får helt enkelt vänta, regn har jag ingenting emot, om man bortser från att jag skulle behöva ett par fräsha gummistövlar. Nu tar jag bussen ner till stan, med trunken på axeln, och så får vi se när den färdigpackade godingen kommer till användning.


Golfnördar.

Min pappa är en av dessa, som rubriken lyder, golfnördar. Och nej, jag menar det absolut inte som en dålig sak att tycka om golf, och nörd, eller tönt är inte dåliga ord i mina öron. Tvärtom är det ganska sött om man tänker efter. Men nu har jag vandrat bort från det jag skulle framföra, som vanligt med andra ord.. 

Min söte far är med om vad som verkar vara den bästa veckan på året. Under dessa dagar hämtar han upp och lämnar av spelare, manegers och caddies till Scandinavian TPC. Han är så glad och munter när han kommer hem, berättar små anekdoter från dagen om t.ex. han och Annika Sörenstams caddy kommer otroligt bra överens under resorna, och att han hämtat upp bl.a. Louise Friberg, och det är klart att jag också tycker att det är trevligt att lyssna också. Nu får han glänsa allra bäst, tala flytande engelska och befinna sig bland likasinnade samt få komplimanger för sin goda körförmåga och samtidigt socialisera sig med högtstående. Min pappa kan!

Gamla ting.

Jag har en förkärlek till saker som luktar damm. Inte den sortens saker som köptes på Ikea för ett år sedan och bara blivit inträngda i något dammigt hörn i hopp om bättre tider, utan den sortens saker som används under tiden då dessa ting fortfarande var vfullt brukbara, eller till och med behövliga för vardagen. Men sedan ansetts föråldrade och icke anpassade till tiden. För att sedan, under ett antal år blivit glömda på någons vind och sedan blivit funna på nytt. Och i det ögonblicket hastigt avborstade av dammet och sedan givit någon ett leende på läpparna. Det är den dammlukten jag vill åt. Har suttit och beundrat min lilla samling LP-skivor, som jag inhandlat i andra hand under våren.

Jag skapade mig ett starkt behov av en grammofon till följd av detta. Och sedan, efter en stunds funderande kom jag även fram till att en skrivmaskin inte skulle sitta fel. Det blir mammas jobb att inhandla detta, två fullt fungerande ting från svunna tider. För när jag sitter där med två dammluktande och fungerande maskiner som låter mig se in i en annan tid.

Fint som snus.



En låt som passar inlägget som handen i handsken. The Beatles - Yesterday

Stan med Sanne.

Samma lilla skara på två tappra kvinnor drog ner på stan igår. Vi fikade på George och bara flöt omkring i allmänhet. Jag inhandlade lite smått, och likaså Sanne. Efter en solig färd ner på stan och någon timmes strosande i affärer började regnet ösa ner. Det slog som spön i backen och efter runtsmygande i affärer och fikan satte vi oss ute i väntan på bättre väder. Dessvärre kom inte solen så vi cyklade hem medan åskan, blixten, regnet och medkänslan för våra datorer gjorde att vi kom hem än fortare.

Onsdagsmys på min ballkong.

Jag och Sanne har nu på senare tid tagit oss tid för varandra lite. Detta är de första dagarna som vi faktiskt spenderat tillsammans under sommarlovet (om man bortser från min födelsedag ungefär). Vi var på ett enormt mys-och-prat-humör och till följd av detta gjorde vi fläderbål, tände ljus, lyssnade på musik och moffade kladdkaka. Underbar kväll.

Enjoying myself.

Under eftermiddagen blev det en riktig ta-vara-på-Amina-dag. När jag kom hem hoppade jag snabbt som attan in i duschen och bort från gamla kläder, och smutsig hud, och in i Amina som gud skapade henne. Hel och ren, med andra ord. När jag avklarat detta så tog jag beslutet att jag skulle mysa in mig själv. Mina stora hobbies här i livet är att äta, baka, fota och prata och eftersom jag var trött och smått utmattad valde jag de två som passade bäst för dagen..                Nämligen;   Fota och äta.                       Sug på den karamellen!


De där blogglösa dagarna (SARAH ÄR JÄTTEBRA!)

Jag är inte hemma så mycket just nu, och när jag inte är hemma så bloggar jag inte. Och när jag inte bloggar får ingen reda på vad jag faktiskt gör.. Känns som en ond spiral och bloggningen tar smällen,.,., Tyvärr. Men jag ska bli bättre, försöka skriva inlägg från mobilen eller någonting sådant. Blir nästan lite svag i hjärnan när jag väl kommer hem och har två, kanske till och med tre, fyra saker att skriva om. Så då, även fast jag hemskt gärna vill så försummar jag bloggen. Det tycker vi inte om.

Dagen, gårdagen, och dagen innan det (och nätterna därimellan) spenderades hos pojkvän. Helt underbart var det och är det med honom, även om han åker bort nu i några dagar. Igår morse kom vi med en uträkning av att vi hade mysigt i 18 timmar i sträck. Mys är så underskattat. Att hålla om och känna närhet från någon, höra andetag och kyssas, skratta och kramas är underbart. Sådant tycker vi om, det magiska orden av tre lika underbart magiskt komponerade bokstäver. Mys.   M. Y. S.

Kvällsdopp &myggbett är simpla nödvändigheter

Jag kände för att bada idag. Att bada är helt underbart och de dagar som man knappt vågar sig ut i solen på är utmärkta badardar'. Det är liksom bara så, så där härligt som det ska vara. När dagen hade passerat slogs jag av denna underbara tanke och försökte få med syster ner till vattnet för ett eftermiddagsdopp, men tyvärr föll det sig så att det blev inställt och istället stod jag där ensam att besöka badet när kvällen nalkades. Kvällen kom, och till min ensamma tågning emot Framnäs fick jag med mig en vacker själ som sedan drog med sig två andra själar och tillslut var jag inte alldeles allén på min kvällsdoppsbravad. Jag och underbara G drog av oss kläderna och hoppade i vattnet, det ljumma sköna vattnet medans myggorna flåsade oss i nackarna. Det var varmare i vattnet än i luften, precis som det ska vara på kvällarna. Och mysigt var det, precis som det ska vara. Och medan myggorna förde sin tysta strid emot oss så gungade vi och åt nybakta bullar. Precis som det ska vara.

Värme.

Solen är ett eldklot vi inte klarar oss utan. Det brinner liksom för oss, den satte igång bakterielivet på jorden så att du och jag finns här idag. Men just nu tänker jag inte vara tacksam. Jag tänker klaga lite på den kvava dag som gått. Jag har hittils varit ute i en kvart idag, om man räknar bort min balkongvistelse som har artat sig i flera timmar (dock i skuggan). Fick för mig att tralla till Ica idag. Jag satte på mig det svalaste av svala och gav mig iväg, glad i hågen över att jag valt kläder efter väder. När jag gick ut genom porten slog värmen emot mig. Som motsatsen till en vindpust kom en våg av kvav värme emot mig. Isch. Jag gick i mina s.k. svala kläder genom min fina stadsdel och kände hur allt började klistra sig mot min hud. Efter tjugo meter av gång blev jag törstig och när jag släpat mig halvvägs tillbaka kände jag att mitt ansikte blev för varmt för mitt ansikte. Jag var så varm så att jag inte ens kunde förmå mig att le för att mitt leende skulle få mina kinder att vecka sig och därmed skapa en till källa av obehaglig värme. Sådan är solen, sådan är den.


Harry Potter.

Jag är fast i fantasivärlden. En junkie om du så vill kalla mig det. Här hemma har jag två filmer om Harry som jag vårdar ömt. Nu ska jag se och önska mig bort för en liten stund, in i världen med vindspel, trollspön och mörka korridorer. Vackrare fantasivärld är svårt att finna, så jag stannar där i någon timme och njuter av det liv som egentligen bar finns på film. Jag njuter helhjärtat av besvärjelserna, spökena och mystiken. Stillsam njutning.

Porr.

Den instängda lukten ja.. Känner den föreställda odören hägra runt omkring. Jag vänder på klacken igen, känner temperaturkontrasten när jag tar steget ut genom rumsdörren. Mitt fönster står fortfarande på vid gavel, precis som när jag lämnade det för några timmar sedan. Jag försvinner in i mors och fars rum, öppnar översta lådan i byrån och rotar fram en underbart doftande rökelse. Tänder den och går in i mitt rum igen, ställer den i fönstret och sjunker ner i sängen med datorn i knät. Öppnar den, andas in den nya och ljuvligt mustiga doften från rökelsen och känner hur fötterna gör mig påmind om för mycket gång i för billiga skor.. Andas in och lämnar den hårda världen för en tugga av färdig-sallad på hemma-tallrik. Känner att jag vill försvinna in i smaksenationen. Porrigt..

En lång väg hem.

Kommer in genom dörren, har precis varit ute och gjort stan utan att gå in i en affär. Gått och gått har jag i mina kasslerskor. Eller gått, jag tog bussen hem för att jag tyckte det var till synes onödigt att gå mer. Vill inte göra av med Snickers-energi i onödan inte.

Tar ett djupt andetag, sparkar av mig skorna, släpper väskan och marscherar in i mitt rum. Mitt nyligen katastrofala bombnedslag till rum. Det är ljust här, nästan för ljust och rent för att kännas som mitt rum. Och ommöblerat. Det känns så annorlunda så att jag tar ett djupt andetag till och då, kommer man på sig själv med att lukten ännu finns kvar. Den där lukten som jag egentligen bara föreställer mig finns, men som ändå känns så äkta. Instängt luktar det, årsgamla instängda kläder som heller inte finns.

Körsbärskänsla.

Det står en glasskål på diskbänken. Den är till synes fylld med blodröda körsbär som väntar där med all den gudomliga smak som dessa innehar. Jag känner ett leende sprida sig över mitt neutrala, eller nästintill bittra ansiktsuttryck. Jag tar ett dussin, handplockar dom intensivaste av röda och känner mig väl till mods. Jag valsar försiktigt ut genom köket och lägger mig raklång över sängen där jag sakta avnjuter min fångst.


Sova med.

Jag vaknade upp brevid dig många gånger inatt. Tätt, tätt intill och jag kände dig underbart nära. Vi låg nästan sammanflätade och ändå lyckades du och jag slumra till stundvis. Och då, när jag vaknade, vaknade jag av att du såg på mig. Du iakttog mig för en kort stund och så log du som bara du gör. Leendet, ja ditt leende. Det är som en härd som går rakt igenom mig. Som genomsyrar varenda cell i min kropp och får mig att le med hela kroppen för att mina ansiktsuttryck inte räcker till.

Nyare inlägg
RSS 2.0